Pillesnopppar, finnanskris och julklappar?!

Fick en snygg liten kommentar från föregående inlägg om att min uppdatering de senaste dagarna har varit katastrofdålig. Jag kan inte göra annat än att hålla med, min ursäkt är dock att jag haft sjukt fullt upp! Helgen spenderades uppe i Söderhamn hos min kusin med familj. Frejsan är helt kär i Kalle och har hela dagen gått och sagt: Freja hjärta Kalle. Det är hennes nya grej, när hon tycker om någon säger hon så. Igår var det Malins Pea som gällde, får se vem det blir imorgon. Freja är ständigt kär i någon ny. Ta bara i somras till exempel, familjen besökte Gotland och vid en lite dagsutflykt till Fårö träffade hon Nisse med stort N, eller stort S kanske... Nisse ville bada lite vid raukarna varpå hans pappa klädde av honom kläderna. Freja som redan var nakenfis och plaskade runt i det grunda vattnet fick en smärre chock när Nisse fick av sig blöjan. Som en tok springer ungen fram till Nisse och drar honom i pillesnoppen! Träffar ni Freja någon gång så kan ni fråga henne vem Nisse är. Nisse, ding ding ding, kommer hon då garanterat att svara och demonstrera hur hon liksom drog i den stackars pillen...

Läste idag att Anders Borg blivit utsedd till 4 bästa finansnubbe i Europa, hur svårt kan det vara att NU deklarare är det är någon slags finnanskris på gång. Själv har jag haft finnanskris i snart 4 år som student. Ta bara skolans kaffe som kostar 11 kr, eller salladsbuffen som kostar 11.90. Förresten har jag fan tjänat lite grann på den här krisen med tanke på att bensinpriset är på en något så när human nivå =) Och mina fonder dom ska vi inte snacka om... Hade sån jäkla tur att jag tog ut en fond när vi köpte bilen bara någon vecka innan den här krisen drog igång, så faktiskt jag har inte påverkats ett dugg vad jag vet =)

Det här med julklappar är ju inte så kul, iallfall inte att vänta. När jag var liten, eller förresten det gäller inte bara när jag var liten, så smygöppnade jag alltid dom klappar som mamma och pappa köpt till mig. Sen slog jag varsamt in dem igen livrädd att någon skulle komma på mig. Problemet var att mamma slog in klapparna så mycket snyggare än mig, så det tog en evighet att lyckas få till det. Det här med överraskningar är alltså inte min grej. Det är även rätt bra att veta innan vad man ska få, då behöver man inte visa att man blir besviken när man får något fult. Kommer ihåg en gång när jag fick en stickad tröja med en häst på. Jag var 11 år och hästar var det bästa jag visste. Dock inte en ful och sne på en ljuslila tröja som dessutom killades som fan när man provade den. För det hade jag självklart gjort. Ååååå va fin lyckads jag klämma ur mig, borde kanske få en oscar eller nåt =) Alltså, vill du öva när på att se glad ut när du får klappar du inte vill ha, ljug smyg, do whatever för att lista ut vart klapparna gömmer sig! Fast min mamma har erkänt att hon visste precis vad jag gjorde och hon trodde att hon gömde dem på smarte ställen för varje år! MEN ICKE! =) heheheh


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback